Bokpresentation av Hans Örnhagen, SDHF
Ett mästerverk och nödvändig läsning för alla som vill bilda sig i ämnet dykerihistoria.
Dansk Dykkehistorisk Selskap firade 25-årsjubileum 2021. För att uppmärksamma jubileet
har sällskapet, med Sven Erik Jørgensen som redaktör, publicerat en minnesskrift.
Minnesskriften är inte bara en beskrivning av sällskapets verksamhet från starten i Ebeltoft
17:e november 1996 till dags dato utan innehåller även en fantastisk samling av dykepisoder
och pedagogiska beskrivningar av olika typer av dykutrustning.
Bildmaterialet är rikligt med allt från streckteckningar till färgfotografier. Utan att ha gjort
någon exakt beräkning uppskattar jag det till minst två bilder per sida i den 200 sidiga boken.
Det fina bildmaterialet och 2-spaltig brödtext gör boken lättläst och man har svårt att lägga
den ifrån sig när man väl börjat.
Boken inleds med en beskrivning av hur vrakbärgning kom att bli den drivande faktorn för
dykeriets utveckling med start i klockdykning. Vi får därefter läsa om flera danska uppfinnare
som konstruerade dykapparater runt sekelskiftet 17 – 1800-talet. Genom teckningar och
illustrationer förklaras varför bälgar inte fungerar för att luftförsörja dykare på större djup.
Samtidigt beskrivs det faktum att ”pansardräkter”, där armar och ben sticker ut, innebär
kraftiga fysiologiska störningar på dykaren och beräkningar visar vilka krafter som verkar på
de utstickande extremiteterna.
När bättre luftpumpar med täta ventiler kom till användning utvecklades hjälmdykningen
och bärgningsbolaget Svitzer och Hansens patent bidrog till att dykeriet utvecklades.
Bröderna Møller och dykare Rasmussen är personer vars verksamhet beskrivs på ett
intresseväckande sätt.
Att 2-bultshjälmen dvs Hansens patent fått ett eget kapitel är helt naturligt mot bakgrund av
att den än idag imponerar med sin geniala tätning mellan dräkt och bröstplåt. På en
illustration kan läsaren också förstå hur Hansens justerbara nickventil, fjäderbelastade
inloppssäkerhetsventil och krankik fungerar och ser ut i genomskärning.
Militär dykning med SCUBA i form av återandningsapparater har ett eget kapitel. Så också
beskrivningen av hur dykarna organiserade sig fackligt och hur utbildning och certifiering av
dykare kom att utformas som ett resultat av flera dykolyckor med dödlig utgång. Det
hängivna arbetet av Louis Rostock-Jensen, med föredrag och artiklar om dykerisäkerhet och
behovet av utbildning och krav på hälsa vid dykning, är intressant läsning även om man
”bara” är intresserad av dykning i största allmänhet.
Sportdykningen kom att utvecklas under 1950-talet i och med att neoprendräkterna och
scuba blev tillgängliga för allmänheten efter andra världskriget. Kapitlet inleds med ett foto
av bokens redaktör Sven Erik Jørgensen och Preben Jensen när de iklädda neopren och
scuba beger sig i vattnet för att dyka. De första sportdykarklubbarna i Danmark instiftades
1954 och Dansk Sportdykker Forbund 1965 då det fanns 12 klubbar i Danmark.
Mitt i boken det vill säga sidan 100 börjar ett stycke som visar hur spännande det är med
dykhistoria. Avsnittet beskriver hur dykare går in i den vattenfyllda Stora Bält tunneln 1991.
Tunneln hade vattenfyllts eftersom man inte kunnat stänga slussluckorna till borrhuvudet då
man fick ett större vatteninbrott. Orsaken att man inte kunde stänga slussluckorna var att
man dragit slangar genom slussluckorna vid ett reparationsarbete på borrhuvudet. För att
kunna tömma tunneln på vatten fick man därför först skicka in två dykare de 400 m till
slussluckorna för att dra ut slangarna och stänga luckorna. Etthundraelva år tidigare
genomförde den engelske dykaren Albert Lambert en liknande operation i tunneln som
drevs under floden Severn 1880. Operationerna är lika, men Lambert använde en
återandningsapparat av Fleuss modell eftersom dåtidens navelsträng och friflödessystem
inte medgav arbete med så långa luftslangar och man var rädd att luftslangen skulle utgöra
en risk för dykaren. Svitzers dykare, 1991, dök med Kirby Morgan hjälmar som var
slangförsörjda men med klenare luftslang i och med att det är ett demandsystem. Eftersom
dykarna dök med varmvattendräkt borde navelsträngen dock haft i stort sett samma
dimension som en luftslang på 1800-talet och i texten redogörs för hur man löste problemet
med slanglängden.
Beställ boken på email: dykkehistorisk.dk@gmail.com
Som avslutning vill jag bara säga.
Ett mästerverk och nödvändig läsning för alla som vill bilda sig i ämnet dykerihistoria.
Beställ boken på email: dykkehistorisk.dk@gmail.com